smarie

Och trots att mycket inte alls är som det var då så kan jag inte låta bli att lägga upp det här. Jag satt här i min ensamhet idag och kollade på bilder som Idah har på bilddagboken, sen bland annat 2007. Och kolla, vad jag hittade. Och jag hade inte förväntat mig annat heller. Många gånger under timmarna som jag antar att det tog att kolla igenom korten så fick jag många skratt och fnissningar ur mig. Här, för mig själv. En stund var jag nära att börja gråta, för ändå om jag har "lämnat" allt bakom mig, om man nu kan säga så. Så var det ändå en jävligt rolig tid. Och inte nog med det, jäklar så blondt hår jag hade!



Ja, nej. Vad ska man säga. Det är alltid roligt med kort, så man kan kolla tillbaka. Jag ska nog ha den här bloggen kvar hela livet, så kan jag visa mina barn dom här korten sen.

Tråkigt är väl att vi inte håller ihop längre, den enda jag har kontakt med är Idah. Det som hände med Johanna kan jag bara sucka och ibland skratta åt, men det är väl så. Efter alla år tillsammans så kanske det var tid att lämna varandra, vad vet jag. Allt kanske har en mening.

Och Julia, jag känner att vi bara rann ut i sanden. Och jag kan ta på mig halva skulden till det. Det är tråkigt att det är som det är, för vi hade roligt tillsammans, flixen.

Oj, det blev långt det här.. Jag kan kanske fortsätta i evigheter och bara skriva om det som varit. Men som sagt, tråkigt är det. Men det är såhär det är, och det är såhär vi lever nu. Vem vet vad som händer om några timmar, några dagar, några månader, några år. Jag får väl önska er lycka till med allt iaf!

Men min lilla Idah, henne har jag allt kvar. Och Fille finns också kvar där på en kant även om vi inte ses så ofta. Men som sagt, min älskade Idah. Om du bara visste vad du betyder mycket för mig! Alla borde få ha en bästa vän, en sån tur jag har.. Att få ha en bästa vän..
En som man kan berätta allt för utan att behöva känna sig otrygg på något sätt.
En vän man kan skratta med, som man kan dela åsikter med,
som man kan disskutera med, som man kan sitta tyst med utan att det ska bli konstigt,
som man kan krypa in i ett täcke med och knapra på en karamell eller så,
en vän som man kan slappna av med och bara vara sig själv.
Jag hoppas Idah, att vi alltid kommer hålla kontakt med varandra och
uppdatera varandra om vad som händer i våra liv. Du är en helt fantastisk människa!


Det blev mycket nu, konstigt. Hade inte ens tänkte skriva något i det här inlägget. Men siddu, hur mycket som helst. Nu tackar jag för mig och säger godnatt.
Imorgon är en ny dag då jag ska träffa Idah och Johan, gå ut och käka kanske eller något liknande.
Och jag måste tillägga att efter en dag, helt själv.. Från att jag vaknade. Så skulle det inte sitta fel om Fredrik hade kommit hem nu. Jag saknar honom lite i smyg, fast jag har fördbjudit mig själv att göra det nu, eftersom det bara är ett dygn vi är ifrån varandra. Haha.
Fick religionen klar idag, har tre daker kvar nu som ska göras när det handlar om skolarbeten. Höll på med mitt CV idag också, usch! OCh gjort pannacotta, fast jag vet inte om den blev lyckad. Jag orkade inte känna efter riktigt :D Haft en tvkväll för mig själv och bara slappat! Skön dag, med fint väder fast jag höll på att blåsa bort när jag var ute och gick. :o Men glatt humör ändå. Skönt. Hoppas på att vakna med det imorgon också. Inga onödiga drömmar nu tack.. Som jag brukar ha. :S konstiga. Jaja, GODNATT