smarie

Hoppla, Hoppla. Gårdagen var faktist väldigt bra enligt mig. Ända tills på kvälen då Storänget höll på att slockna. började med att jag och Johanna åkte till järna klockan fyra, umgicks med Filip ett bra tag och gick sen hem till Sebban en vända. och efter det åkte vi till Nås med Filip. Var till Lillmicke och hälsade en vända på Ninni och Fia. Efter det till Stiins syster Carro där vi var högst en timme, åt lite kräftor med Sandra. Haha. hon är tokig hon! så blev det Storänget. en av dom första jag träffade var väl Andreas, vilket fick mig att flina så att käkarna gick sönder. Nej, men nästan. Det var så fruktansvärt länge sedan jag såg killen, jösses så rolig han är också. Haha. Stötte på Sebben lite också. Nej gud, massa folk, var verkligen kul! Var in på Discot en vända, där Andreas till slut blev ganksa dålig så jag letade upp johanna då tror jag. Träffade Sandra G en vända också, haha. Så kul att se henne med. Så ja, det känns som en bra kväll. Ända tills det stängde, då fick jag nog av allt. Usch så förbannad en Marie Steffansson kan bli har jag märkt, på kanske bara en sån liten sak. Men för mig var det stort. Skit samma..
Kom hem och slocknade efter ett tag, och idag har jag varit i Järna med Kim och Sebban. Hämtat min väska som varit hos Filip. Och mina vantar som bott hos Sebban en vecka. Nånå. Nu ska jag kolla på en dokumentär om psykopater. Hejs!

:(

Veckan har väl varit okej, börjat inse att jag måste gå kvart i för att slippa springa till bussen. Har också insett att det är skit drygt att åka buss till skolan, och även hem. Hänger i skolan om dagarna, med Sofie, Julia och Linda mest. Efter skolan orkar man inte speciellt mycket mer, man kommer hem vid fyra eller sex. Ibland två om man har ruggig tur. Men man gör inte mycket, för man har ingen att göra något med. Kul. Nej. Så tack gode gud för att Johanna varit hemma mycket den här veckan, annars skulle nog det mesta varit värre nu än vad det är.
Allt är bara så jävla drygt just nu att jag bara vill ta dö' på en katt nästan. Nej, inte såpas hemskt. Men nästan.
Jag hatar hur människor beteér sig, för ingen är sig lik längre verkar det som. Frågan är då om jag verkligen fortfarande är mig själv. Den tanken skrämmer mig.

Pussycat dolls - when I grow up
Proclaimers - I would walk 500 miles

TAKE CARE

Nu har skolan dragit igång, eller nej. Igentligen inte, men man åker dit på morgonen och hem igen då man är klar. Har bara gått två dagar, så man har inte hunnit känna efter riktigt än. Tror att vi blir en bra klass iaf, så småningn om då allt börjar. N handlar det bara om att kolla på papper och sådär. Inte så mycket mer kan jag tänka mig. Och på torsdag ska vi upp till sälenoch vandra, hela HR-klassen. Kan säkert bli kul, men drygt. Måste fixa massa skit imorn tills dess. Sover i sälen en natt, till fredag då. i ett tält för 20 pers. Och vi är 19 i HR, så det blir väl fint det. Haha.

Igår efter skolan hände det inte så mkt, var till Järna och va med Filip. Så drog vi hem till mig vid tio, med tåget och glodde på tv och åt mackor. Sen gick jagoch la mig vid ett inatt, idiot ja, för jag hade behövt mer sömn. Så Filip åkte hem till Stiin.
Haha, och nä jag skulle skriva sms till honom inatt, och svara på något som han skrivit så somnade jag och vaknade imorse av att telefonen var på golvet och sms'et halvklart. Bra marie!

Jaja, kom hem för ett litet tag sen, vid två. Så jag väntar på att filip ska höra av sig så vi kan röka, sen ska alho hit och hämta mopeden.


Just do it

Tjoppla. Varit till Borlänge idag med Idah, Julia och Johanna. Och har precis kommit hem. Skönt, för det var nog inte rätt dag för att gå där idag, jobbigt och ville bara sitta ner och ta det lugnt. Men Johanna hittade det hon skulle ha, så det var toppen. Och det var så att jag kunde börja gråta av glädje när jag fick se Julia och Idah kliva på tåget. Fan vad jag har saknat er! Så ikväll kanske dom kommer hit också, det visar sig. För övrigt så är det inte så mycket mer, vi ska äta mat hos Julia imorgon för att umgås tillsammans en sista gång innan dom drar nu. Sen ses vi någon helg igen ska ni se, det blir bra det där. Inte utan er, det vill jag inte. Det vet ni. Och tankarna av att ni flyttar får mig att rysa.
Ikväll ska jag iaf till Stiin en vända, där Filip är. Johanna ska med också, och kanske Julia och Idah då om dom kommer. Ska kanske också förbi hos Zingo en vända och hälsa på någon. Får se, vet inte. Stiins place is the shit iaf. Men dom ska på Selins senare, och det är inget jag känner att jag är speciellt sugen på.

Nåväl, hittade ett linne idag iaf, kostade bara 29 kr så.. haha. Okej då!
Och lite små damp blev det på tåget hem, satt några killar bakom oss som tyckte att det var lite roligt att skicka bilder, och även stri. Så visst tyckte väl vi. Haha. Usch vad vi har stört oss på folk idag också, gloooo..
Jaja, nu blir det en dusch, i vänta på att Filip ska ringa.

Take care

Det finns inte en människa som vet om hur allt är, allt som händer kring mig.
Och vad mina tankar innehåller, ingen vet.
Ingen vet.

13 aug..

Frågan är om jag ska börja om på nytt med allt då skolan börjar nu den artonde.
Mina kära flyttar, så det blir tomt. För tomt. Så frågan är att om man ska börja om på nytt, helt på nytt, skit i allt och börja om. Vore bra igentligen, skiter i vansbro, bara bor här. Bara.. Hm. Börjar om och hoppas på nya vänner, nya världar. Nu låter det som att jag ska skita i de vänner jag redan har, men det är fel. För dom är bäst. Men börja om, ni fattar.

Åh, allt blir så virrigt i huvudet då ni girls ska flytta!
Tänk om det blir som det blev mellan Ywette och mig, hade bästa kontakten när hon bodde här. Men hon flyttade. Och idag har vi ingen kontakt alls typ. Förjävligt när man tänker efter..

Hela helgen har jag spenderat med Stiin, Filip och Johanna iaf. Ah, en stor del av den då. Har varit ganksa kul och livat och mycket alkohol för deras del, stackarna. Haha. Har städat typ halva Stiin och Sandras lägenhet idag, medans Filip och Stiin sov, bakfulla som dom var. Haha, fyfan så det såg ut.. Härregud. men det är smällar man får ta efter en helg med dom :D
Haha, jaja.. Rök och godnatt!

Köpte en ny jacka på Kollektion igår, det behövdes ja. Efter det följde jag med Johanna till Äppelbo, till Pernilla och Johan där vi skulle spendera våran vackra kväll, som barnvakter åt Edvin. Att få ungen att sova är ju inte det lättaste, så det tog som vanligt några timmar för oss. Såg på tv halva natten, och såg på två filmer. Gustaf och Shrek, haha. Wellwell, jag och Hannibanni sov skavfötters, så jag vaknade upp med henne bakom röven imorse. Åkte hem till vansbro och kopplade av lite, så satt jag igång med städning. Tro det eller ej, men jag stor-städade! Så skönt igentligen.
Sen kom Fille hit i någa minuter och såg på medans jag gjorde mig iordning. tog en vända på byn, och så drog jag med Johanna och städade på bilprovningen. Efter det så blev det städning på FK. Så den här dagen kan man kalla för en "Johanna och Marie dag" och man kan också kalla den "städ-dag".

Imorgon sker det borlänge, med Johanna och Filip iaf. Vi ska väl höra vidare om Idah och Julia ska med eller hur dom ska göra. Wellwell, då blir det shopping kan ni ge er på!

Tack för idag,
take care.

Bara tanken på er tre kan få mig att börja gråta,
jag vet inte hur mycket jag kan rabbla upp om vad
vi har gjort tillsammans. Men bara era namn,
Idah, Julia och Johanna, innebär tre människor
som i tre år funnits tillsammans, allihop, i mitt liv.
Era tre namn betyder den finaste vänskapen i
hela världen för mig. Era namn innebär i mitt huvud:
mina egna bästa vänner.

Skoldagarna är nästan mest värdefulla för mig, för det
var där vi spenderat den mästa tiden ihop.
Skoldagarna vi älskade som handlade om skratt,
och skoldagarna vi hatade då det handlade om tårar.
Skoldagarna vi skrattade så mycket på lektionerna
att det knep till i lärarnas mungipor, jag vet att dom ville få
ett utbrott på oss. Och jag vet att några av dom ville garva med oss.
Ingrid, den där Ingrid. Vi alla minns henne och hennes mummlande.
Hennes gapskratt åt sina egna ord, eller hennes utbrott på oss allihop
i klassrummet. Ja, hon har många gånger skällt på oss flix,
satt isär oss på olika platser och vi käftat emot.
Hon har alltid velat gått över tiden, och vi käftade emot.
Enda gången vi kanske inte käftade emot var då hon släppte oss tidigare.

Skoldagarna ja, då vi på dom lite längre rasterna gick
iväg och rökte, och kom sen in och fick höra av emil att
vi luktade rök. Vi alla vet, att lärarna visste. Haha.
Och på tal om lärare, tänk Idah. När Hans skulle lämna oss.
När han stog i klassrummet och berättade det.
När vi båda till slut fick lov att gå ut från klassrummet.
När vi båda började skrikgråta i caféterian då vi såg varandra.
Och när vi sen inte kunde sluta gråta, och värre blev det då Hans
kom närmare oss och ville prata. Usch. Jag saknar det..
även om just den situationen var fylld med tårar.
Vi är nog lika blödiga både du och jag, käraste Idah.

Hans, ja. Om inte ens tala om den gubben, han var
som våran ledare, som våran egna lilla farsa.
Han som kunde allt, sa han med ett leende.
Hans, våran egna Hans.
Och Eddie då, han blev verkligen våran egna favorit.
Hela klassens favorit. Klassen som hette C. och till slut, 9C.
Eddies klass blev det. Haha. Nog om det..

Team Körven, det var väl det vi fick heta.
Och våra älskade småpojkar blev ärtan och bönan.
Tänk hur vi härjat, jag kan knappt minnas allt.
Men något jag minns skarpt är Bild-lektionerna
Haha, så vi skrattat åt Ärtans mästervärk!
Och allt annat skitprat vi snackat där.

Kära flix, team körven..

Helgerna då, ska jag ens våga nämna dom?
Middagarna där i Utsälje, hemma hos Idah,
ensamma hemma, sterion på högsta volym,
Marinas hemgjorda vin, och vårat skit snack,
våra gapskratt åt varandra då vi blivigt lite föör dragna av
bland annat vinet. Gråt fanns det med ibland också.
Johanna, du är ett bra exempel i det här fallet.
Jag har aldrig förr sett en människa som verkligen garvat
och gråtit samtidigt. Och då är det inte så att johanna fällde
tårar för att hon skrattade. Nejnej, hon var allt bra ledsen.
Men samtidigt skrattade hon verkligen. Jadu lilla Ponny!

Rättvik mina käraste, det hade ju sina sidor.
Förfest hos Evelina i Falun, det var också något att bita i.
Crusingen i vansbro. Nej, jag orkar inte ens räkna allt vi varit på
kommer inte ens ihåg allt. Haha.

Och våran egna städerska, Eva-Lena. Henne har vi delat många skratt med,
och jag tror nästan att det var Julias idol det där.
Julia glömmer vi inte, hennes skratt och leende står nog högst på allas lista.
Tänk om alla hörde det, hela världen. Alla skulle ge ett litet leende iaf.
Aldrig kunde hon vara tyst på Språkvals-lektionerna. Haha, pinglan då.

Ja, tjejer. Ni alla har en speciell plats.
Dom säger att högstadie-tiden var den bästa,
att det var då man hade som roligast. Att man ska
ta vara på den tiden. Och det har jag gjort, tillsammans med er.
Min högstadie-tid är den bästa, för den har jag tilbringat med er.

En gång, under våran tid. Har det varit bråk mellan oss,
det var ni mot mig, jag mot er. Ni var tillsammans,
och jag var själv. Jag ska erkänna nu, att det var den värsta tiden
jag någonsin tillbringat på dom här tre åren.
Varje dag, hade jag ångest över att gå till skolan nästa dag.
Det kallar man att vara rädd för ensamheten, trots att jag hade ärtan.
Men vad är ärtan mot er? Han är bra, men ni är bäst.

Nästan så kommer det bli, ni sticker till Falun. Och jag är glad för eran skull!
och jag vill också bort från den här hålan, men jag kommer inte bort än.
Ni till Falun, alla tre. Och jag stannar, och går i Malung. Det är mitt val,
jag vet. Men ni har varandra, men jag har ingen av er.
Så ta hand om varandra, och sumpa inte det ni har. Och sumpa inte mig.
Jag kan inte hålla tillbaka tårarna nu, jag vill verkligen inte att ni drar!

Jag hoppas att vi inte kommer förstöra det fina vi har.
För ni är det finaste jag har.
Jag vill inte tänka på hur mycket jag kommer sakna er
och hur många gånger jag kommer gråta över att ni inte finns nog nära.
Jag vill inte tänka på hur mina skoldagar kommer bli där i Malung, utan er.
Jag hoppas dom blir bra, för min egen skull, trots att ni inte finns där.
Jag vill inte tänka på hur det kommer att kännas när jag inte kan springa
över gårdarna och se en Johanna.

Jag älskar er tjejer, ni är mina bästa vänner.
Om ni bara visste hur värdefulla ni är.

Dagen idag har handlat om att vakna upp bredvid min underbara. Mysigt ända tills man kommer på att han skulle åka hem idag, fy! Att vara ensam hemma är inte min grej längre,  inte efter att bejbi "skrämt" mig eller vad man ska kalla det. Haha. Fjantigt, jag vet, men vafan. Och när han till sist dragit hem så kom Johannie hit. Haft lite småvilda stunder med skratt och fjant hela eftermiddagen och ända in mot natten. Filip har väl varit med lite på en kant han också.
Drog på Selins och kolade en vända nu på kvällskvisten, och sen vidare på efterfest hos någon Tobbe. Och enligt mig, som var både nykter och trött så sög det verkligen där. Ville bara hem, hem och hem!

Och det är tur att jag har johanna här inatt, eftersom mamma och pappa är i stugan. Så snart ska vi väl sova så sött,
Johannie och jag :)