sjuttonde juni
Jag läste nyss, att det handar om
att prata sönder nätter
att sätta på en film igen och igen för att storyn tappas bort bland kyssar och smekningar
att älska smaken av någons fingertoppar
att älska mjuka läppar i vaken drömmar
att skriva ett namn med snirkliga bokstäver på varenda skolbok eller papper
att brottas bland kuddar och älska att förlora, bli nedtryckt i dunet och kysst över munnen
att plötsligt finna ljusglimtar i den gråaktiga världen
att ständigt ha en miljon fjärilar i magen
att blåsa ögonfransar från varandras kinder
att tappa bort sig i någons famn och aldrig vilja hitta vägen ut
att få händer slingrat genom håret
att skratta tills det gör alldeles jätte ont i magmusklerna och ligga på hårda parkettgolv fast det finns en säng precis intill
att det handlar om att ge någon sig själv utan att tveka en sekund, och att andas genom varandras munnar
Jag läser det om och om igen. Stämmer det, eller stämmer det inte. Hemska tankar, jag vet. Men jag kan iaf säga att mkt mer än hälften stämmer, men resten då? Är det dom viktigaste delarna, eller dom oviktigaste. Jag grubblar. Jag tänker. Jag funderar. Jag blir förvirrad. Jag blir galen. Jag tar en rök och börjar sedan om igen. Jag grubblar. Jag tänker....
Det blev inget goodbye idag, kanske dumt, kanske smart. Som vanligt är det bara frågetecken.
Jag tycker om, jag älskar närheten. Men jag avskyr vissa saker, jag avskyr det.
Och jag vet inte om jag klarar av att lägga ner den tiden med avsky mer.
Jag vet inte om jagorkar lägga ner tid på någon som inte ger något.
Det är förjävligt, jag lovar er. och jag vet, att man får inte alltid som man vill.
Men man måste begära saker i sitt liv, och manmåste sätta gränser.
Hur nedtryckt blir man inte annars? Nej, fyfan säger jag bara.
Jag blir nästan förbannad å mig själv när jag sitter här och skriver.
Wellwell. Everything will be alright..
Sebastian var här idag, hade en bra stund trots allt. Efter att han åkt hem spenderade jag min kväll hemma hos Johanna, åt rabarberpaj som hon bakat och åt bullar. Höll sällskap då Johanna satt i löshår på Emma, hörde barnskrik lite dåoch då. Men även lekte lite med barnen. Dom är allt för underbara ändå, trots att dom skriker ibland. :)
Var meningen att vi skulle till järna, att vi skulle cykla dit jag och johanna, men så långt kom vi aldrig. Haha. Funderar på att ta det imorgon ist, men vi får väl se vad som händer.
Sum 41 - best of me
take care
att prata sönder nätter
att sätta på en film igen och igen för att storyn tappas bort bland kyssar och smekningar
att älska smaken av någons fingertoppar
att älska mjuka läppar i vaken drömmar
att skriva ett namn med snirkliga bokstäver på varenda skolbok eller papper
att brottas bland kuddar och älska att förlora, bli nedtryckt i dunet och kysst över munnen
att plötsligt finna ljusglimtar i den gråaktiga världen
att ständigt ha en miljon fjärilar i magen
att blåsa ögonfransar från varandras kinder
att tappa bort sig i någons famn och aldrig vilja hitta vägen ut
att få händer slingrat genom håret
att skratta tills det gör alldeles jätte ont i magmusklerna och ligga på hårda parkettgolv fast det finns en säng precis intill
att det handlar om att ge någon sig själv utan att tveka en sekund, och att andas genom varandras munnar
Jag läser det om och om igen. Stämmer det, eller stämmer det inte. Hemska tankar, jag vet. Men jag kan iaf säga att mkt mer än hälften stämmer, men resten då? Är det dom viktigaste delarna, eller dom oviktigaste. Jag grubblar. Jag tänker. Jag funderar. Jag blir förvirrad. Jag blir galen. Jag tar en rök och börjar sedan om igen. Jag grubblar. Jag tänker....
Det blev inget goodbye idag, kanske dumt, kanske smart. Som vanligt är det bara frågetecken.
Jag tycker om, jag älskar närheten. Men jag avskyr vissa saker, jag avskyr det.
Och jag vet inte om jag klarar av att lägga ner den tiden med avsky mer.
Jag vet inte om jagorkar lägga ner tid på någon som inte ger något.
Det är förjävligt, jag lovar er. och jag vet, att man får inte alltid som man vill.
Men man måste begära saker i sitt liv, och manmåste sätta gränser.
Hur nedtryckt blir man inte annars? Nej, fyfan säger jag bara.
Jag blir nästan förbannad å mig själv när jag sitter här och skriver.
Wellwell. Everything will be alright..
Sebastian var här idag, hade en bra stund trots allt. Efter att han åkt hem spenderade jag min kväll hemma hos Johanna, åt rabarberpaj som hon bakat och åt bullar. Höll sällskap då Johanna satt i löshår på Emma, hörde barnskrik lite dåoch då. Men även lekte lite med barnen. Dom är allt för underbara ändå, trots att dom skriker ibland. :)
Var meningen att vi skulle till järna, att vi skulle cykla dit jag och johanna, men så långt kom vi aldrig. Haha. Funderar på att ta det imorgon ist, men vi får väl se vad som händer.
Sum 41 - best of me
take care
Kommentarer
Trackback
